fbpx

100 år med Kvinnlig rösträtt.

Hjo Arbetarekommun har anordnat en studiecirkel om Allmän och lika rösträtt.

För 100 år sedan

När seklet var ungt var Röde Edvin en färgstark person i Hjo. 1909 kom skomakaren Edvin Johansson till Hjo. Den 27 maj 1910 bildas Hjo AK hemma hos A.F. Wetterstrand.

Arbetarna i Hjo var lågavlönade och alla sätt att få in mer till sin försörjning var viktig. Arbetarnas   fruar fick tvätta och städa hos den välbeställda överklassen.  Bilden av Hjo som en societetsstad stämde på sommaren, när folk strömmade till från de större städerna i Sverige. När sommaren var slut så återgick staden till att vara en arbetarstad som med låga inkomster kämpade för sin överlevnad.

Det stora motståndet mot att organisera sig i fackföreningar och Socialdemokratiska Arbetarpartiet gjorde att det var svårt att samlas och diskutera samhällsfrågor. En sådan viktig fråga var den likvärdiga och jämlika rösträtten.

Det var genom folkrörelserna som bildades runt om i landet, det lade grunden till den demokrati vi har i Sverige i dag. Kvinnors ställning i samhället var svag och detta utgjorde en anledning att organisera sig i föreningar. Genom att arbetarörelsen växte fram kom de starka kvinnorna att starta kvinnoförbund. I det fackliga föreningslivet fanns det många färgstarka kvinnor som såg hur olika kvinnor blev behandlade på grund av sitt kön.                                                                                                          På landsbygden började mekaniseringen göra att fler och fler sökte sig till städerna och industrin för att få lön till sitt uppehälle. Då kunde kvinnor göra samma arbete men med en lägre lön och sämre arbetsförmåner. Det fick till följd att flera starka kvinnor började agitera i de föreningar de tillhörde.

Kata Dahlström och Einar ”Texas” Ljungberg besökte Hjo 1910 och agiterade för socialdemokratin.  Stora folkskaror tilläts inte att samlas, därför fick de gå på landsvägen söder ut mot Norra Fågelås kyrka fram och åter, under bevakning av landsfiskalen.

Den röda bilen började rulla på vägarna, fram till valet 1911. Socialdemokraternas ungdomsförbund åkte runt i Sverige och agiterade från denna bil. Vid flera tillfällen var Kata Dahlström med i Den röda bilen. Kata Dahlström var inte bara en politisk agitator utan även folkbildare, som lärde arbetarkvinnor om hygien, enklare sjukvård, hushållslära, barnavård och även familjära ting.      

Även motståndarna kopierade den Röda Bilen och det blev även en Blå Bil ute på vägarna.

Redan år 1892 bildades den första socialdemokratiska kvinnoklubben, Stockholms Allmänna kvinnoklubb. Det dröjde fram till 1920 som S-kvinnor bildades, som första ordförande valdes Signe Vessman, hon blev invald i riksdagens andra kammare 1925 -1928, hon var även redaktör för S-kvinnors egen tidning Morgonbris 1921-1936.

August Palm avslutade sitt första föredrag i Malmö 6 november 1881 med fyra punkter som angav den socialistiska arbetarrörelsens närmaste uppgifter. Den sista av dessa punkter innebar på hans halvdanska språk att ”kraftigt agitera för både i tal och skrift att få allmän valrätt införd”, det tog fyrtio år, senare i januari 1921 bekräftade riksdagen formellt tidigare taget beslut.

Socialdemokratin förde rösträttskampen tillsammans med Liberalerna. Men i avgörande skeden var det endast socialdemokratin som kompromisslöst verkade för allmän och lika rösträtt.

Det är det vi tar för givet att alla demokratiska länder ska ha. Det är nu 100 år sedan som alla    myndiga i Sverige får rösta i Riksdagsvalet oavsett kön. Något Socialdemokraterna håller högt som en demokratisk jämlikhet som vi aldrig får tumma på.

Läs mer om hur det gick till att få reformen om allmän och lika rösträtt i Sverige här.

Några av dom som studerat och sammanställde dokumentet.

Anders Karlsson. Kjell-Arne Green och Gittan Wester.

Här är även studie ledaren med.
facebook Twitter Email